Anela Murguz: Fel av av regeringen att behålla betyget F

För det är vad betyget F, som i praktiken är ett underkänt betyg, är: Ett hinder. Genom att stänga dörren för fortsatta gymnasiestudier riskerar de elever som har det svårast i skolan att kastas i utanförskap. Gymnasieskolan är visserligen inte obligatorisk och det saknas skolplikt, men det är en viktig utbildning för att överhuvudtaget bli anställningsbar på arbetsmarknaden.

I dagsläget krävs ett godkänt betyg i minst tolv ämnen för att få läsa vid ett högskoleförberedande program på gymnasiet. För yrkesförberedande program behöver man vara godkänd i kärnämnena matte, svenska och engelska – och fem ämnen till. Att eventuellt slopa F-betyget handlar alltså inte om att sänka kunskapskraven, utan att de 18 000 niondeklassare som förra året var underkända i ett eller flera ämnen – och därmed inte blev gymnasiebehöriga – ska få gå gymnasiet. Alternativet är i värsta fall svår arbetslöshet.

Den föregående socialdemokratiska regeringen tillsatte en utredning som skulle titta närmare på saken. Men för drygt en månad sedan valde den borgerliga regeringen att komma med ett tilläggsdirektiv med en tydlig uppmaning; att betygssystemet även fortsättningsvis ska ha en gräns mellan godkänt och icke godkänt betyg.

Det är svårt att begripa varför det är så angeläget för regeringen att behålla den gränsen. Enligt skolminister Lotta Edholm (L) är F-betyget viktigt för att tidigt upptäcka elever som behöver särskilt stöd. Men med tanke på att 18 000 niondeklassare saknade gymnasiebehörighet förra året är frågan snarare om det är en tillräckligt god metod för att fånga upp kunskapssvårigheter hos elever. Och går det att fånga upp elever i ett tidigt skede utan att samtidigt beröva dem möjligheterna att söka sig vidare till gymnasiet?

Det är frågor som en utredning hade kunnat ta reda på, men som den borgerliga regeringen satt stopp för. Att det finns andra länder, som till exempel Norge, som saknar en gräns mellan godkänt och icke godkänd betyg verkar inte ha någon betydelse. Inte heller det faktum att även Sverige tidigare haft ett betygssystem som inte innehöll ett underkänt betyg. Någon utredning som tittar närmare på just F-betyget blir det ändå inte, vilket inte kan tolkas på något annat sätt än att regeringen är rädd för de slutsatser utredningen hade kommit med.

Alltså går ideologisk prestige framför det som faktiskt hade varit bäst för svensk skola och dess elever. Och om inte ens regeringen är beredd att ta emot synpunkter när det visar sig att deras partiers tidigare reformer gör mer skada än nytta – hur ska de förvänta sig något mer av Sveriges elever?